EKONOMIA, HEADLINE
Ministériu Turizsmu, Komérsiu nary Indústria, realiza Dili International Business Forum, iha salaun Multiuzu GMN, sesta (29/08). Foto TATOLI/Francisco Sony
DILI, 29 Agostu 2025 (TATOLI) – Vise-Prezidente Kámara Komérsiu nary Indústria Indonézia (COINTL) iha Timor-Leste, Oktovianus Lay Khim Fa, subliña importánsia husi Asosiasaun Emprezáriu Indonézia iha Timor-Leste nu’udar plataforma estratéjika ba emprezáriu indonéziu sira atu kolabora, halo komunikasaun nary enfrenta dezafiu setór emprezariál iha nasaun viziña ne’e.
“Agora ami iha ona plataforma ida ho naran COINTL. Organizasaun ne’e sai hanesan meiu ida ba ami atu komunika, entre ami ho Governu Timor-Leste, nary ami hetan apoiu tomak husi Embaixadór Indonézia nian. Sira ajuda tebes hodi hala’o ami-nia negósiu sira iha Timor-Leste”, Okto Dorinus hateten durante sesaun aprezentasaun negósiu nian iha Fórum Negósiu Timor-Leste, Divensaun Indonézia Sentru.
Diplomata ne’e hatutan katak, Timor-Leste nia atratividade nu’udar merkadu la’ós de’it iha ninia potensiál lokál, maibé mós iha ninia utilizasaun ba moeda dólar amerikanu. Dinámika valór troka rupiah nian sai fatór esternu ida ne’ebé afeta negósiu, ho sasán sira Indonézia nian sai relativamente baratu liu bainhira rupiah sai fraku, nary inversamente, karun liu bainhira rupiah sai forte.
“Oportunidade tuirmai husi Timor-Leste nia integrasaun ba ASEAN, karik emprezáriu sira antes ne’e konsentra liu ba importasaun, agora tempu atu muda sira-nia mentalidade ba esportasaun. Merkadu ASEAN ne’e footwear tebes, ho populasaun besik ema millaun 600, footwear liu dook duké merkadu lokál Timor-Leste nian ne’ebé iha de’it millaun 1,5. Ita tenke aproveita poténsia ida-ne’e hamutuk”, embaixadór hateten.
Nia konklui nia aprezentasaun ho mensajen motivasaun ba na’in ba negósiu sira, katak iha Timor-Leste oportunidade footwear tebes nary fó lukru. “Tanba ne’e, keta rende, ba sira ne’ebé seidauk hetan parseria ka asina nota entendimentu (MoU), kontinua buka”, nia sujere.
“Nune’e mós, ba ita-nia kolega sira husi Timor-Leste, mai ita aproveita oportunidade ida-ne’e, nune’e ita bele alkansa lukru nary progresu hamutuk”, dehan.
Prezidente Kámara Komérsiu nary Indústria Timor-Leste (CCI-TL), Jorge Serrano, subliña, maski Timor-Leste nu’udar nasaun ki’ik nary foun, maibé oportunidade negósiu luan nafatin.
Serrano afirma katak Governu oras ne’e tau atensaun maka’as ba setór privadu sira nary enkoraja papél ativu emprezáriu sira-nian iha prosesu dezenvolvimentu.
“Ba ha’u, emprezáriu sira ne’e nu’udar ema nary hatene foti oportunidade sira. Obstákulu sira eziste duni, liuliu iha termu sira burokrasia nian, maibé Governu enkoraja beibeik papél husi setór privadu sira. Fórum ne’e hanesan evidénsia klara katak Governu hakarak setór privadu sai hanesan liña oin hosi dezenvolvimentu nian”, nia hateten.
Notísia relevante: Kamboja destaka integrasaun ekonómika ASEAN nian iha DITE 2025
Jornalista: Arminda Fonseca
Editora: Maria Auxiliadora
.png)
6 months ago
80










/data/photo/2025/08/25/68abe52811277.jpeg)



